Etikettarkiv: gädda

Scientific Anglers Musky/Pike

Som den ”tekniker” jag är gillar jag information om mina prylar

Så här om den gäddlina jag använder mig av. Klass 10.

SA_Musky

Annonser
Taggad , , , , , , ,

Skulle inte fiska men…

I helgen som gick (onsdag-söndag) var vi på familjeläger i Roslagen.

Ett dygn var vi (bara vi sex alltså) i Stockholm och gled runt på Söder till sent på onsdagen och sedan gamla stan på torsdag förmiddag. Lägenheten vi brukar låna är ganska liten så vi försöker äta ute så mycket som möjligt. Espresso House vid Hötorget är praktisk för en barnfamilj…

Middag på onsdag blev det på Koh Phangan på Söder. Maten är ok men inredningen är häftig. Man märker att det är ett populärt ställe.

Själva lägret är inte så mycket att orda om, det är avsett för barnfamiljer så vi paddlade kanot, hade utmaningar (sex vuxna skulle stå tillsammans på en liten bricka utan att nudda golvet) och körde disco på fredagkvällen.

Jag hade med mig -förutsättningslöst- gäddspöet med några flugor och efter att alla paddlat ett par timmar tog jag en kanot och stack ut till en liten ö cirka hundra meter från bryggan. Efter 1,5 timme hade jag fått fyra gäddor i kilosklassen. Har aldrig fiskat gädda bland tång och hala klippor förut så det var lite häftigt…

Nästa morgon satte jag klockan på 06.00 och stack ut igen. Denna morgon var det vindstilla så det blev lättare att kasta och två gäddor fick jag upp.
Tillbaka innan de andra vaknat och väckte barn och tandborstade dem.

 

På alla läger finns det minst två fiskare.

Det visade sig att jag inte var ensam om att ha ett fiskeintresse, en från Skåne hade med sig spön och han var ute en liten stund, dock utan framgång. Snubbe nummer tre, Morgan från Göteborg, svor över att han inte tagit med sig flugspöet och det visade sig att han var riktigt vass på gäddfisket. 126 gäddor hittills i år och han har tagit flera över 10 kg från båt och flytring. Jag fick många nyttiga kunskaper av honom.

Trots att gäddorna var små kändes det gott i själen att få ett halvdussin arga och starka gäddor på fluga under några timmars fiske. Och att det var så lätt att komma till med en ö strax utanför lägret och fri tillgång (eftersom jag erbjöd mig att vara nyckelansvarig för båtskjulet…) gjorde gott i själen. Jag är helt enkelt ute alldeles för lite i båt och kanot och alldeles för sällan tidiga sommarmorgnar. 😦

 

Tråkigt med helgtrafiken.

Att olyckor sker vet vi och det är alltid lika hemskt. Strax norr om Linköping hade en olycka precis inträffat, i norrgående riktning (på andra sidan vägen om oss som åkte söderut) stod en halvt demolerad bil snett över vägen. Min fru såg krockkudden som löst ut och föraren som var insjunken i den. Flera bilar hade stannat och jag avundas verkligen inte den man som var först på väg fram till bilen för att hjälpa till… Vem vet vad som hänt personerna i bilen.

Senare i höjd med Markaryd var hela E4 avstängd på grund av en olycka med minst två döda och flera skadade. Efter lång väntan kom vi av och körde småvägar genom Småland södra skogar. Det blev ändå en trevlig liten färd med älvdans över ängarna och små bäckar att passera.

Jag är glad över att vi har en helt ny bil som visserligen inte är fullt lyxutrustad men som är så mycket nättare att köra än vår andra (äldre) sjusitsare.

 

Sammanfattning.

Det gör gött i själen att komma iväg lite även om man inte alltid åker till London eller bilar genom Europa. Och tillgång till båt är ett måste för ett värdigt liv.

Jag är glad över mitt beslut att alltid ha med ett lämpligt flugspö vart jag än åker och oavsett anledning. Undantaget är det dagliga pendlandet in till Malmö men vet jag att jag skall på möte eller skall leverera något så åker lite grejer med.

Gädda på fluga är kul och även de små (1-2 kg) är trevliga när fisket sker så där avslappnat som i helgen.

Jag är stolt över mina döttrar. Och att de minsta inte tvekade att skickas ut ensamma i en kajak och solopaddla i viken stärkte nog också deras självkänsla.

 

Packad bil. Jag diggar verkligen att packa i lådor…

packning

 

Gruppbild på Koh Phangang.

bandet

 

På väg ut ensam till lilla ön.

kanot

 

Första gäddan på väg in. Kolla botten…

gadda03

 

Liten men vacker. Ja, jag använder lipgrip på de små eftersom jag vill ha god kontroll över allt.

gadda01

 

Brukar inte lyfta fisk i lipgrip men denna väger inte så mycket och jag följer inte alltid mina egna regler…

gadda02

 

Kul med linbana!

linbana

 

Naturens former.

troll

 

Barn kollar in mammas paddelstil.

brygga

 

Pinnbröd är alltid en succé.

grill

 

Stannar i Linköping och handlar mat på Ica till lunch. Barnen upptäcker utegymmet.
 
gym

 

Stopp vid Göta Kanal. Jo, barnen har sett filmen…
 
sluss
 
 
På väg hem längs Vättern. Barnröst i baksätet: ”Är det här Johan Klingberg bor..?”
 
vattern
Taggad , , , , , ,

Håva fisk

Håv – huggkrok – handen – slinga – stranda

Det finns många sätt att få in den krokade fisken för avfotografering eller dödande. I tidningen Allt om flugfiske 2/2014 hade de en artikel om håvar och jag har de senaste tre åren funderat en del på hur min syn på håven egentligen ser ut.

Saken är den att jag tycker håven är det ultimata sättet att ta in fisken med, man har kontroll på den krokade fisken, småfiskar som är extra känsliga riskerar inte att skadas av händer eller av fall på stenar och stressen vid landningen minskar avsevärt. Men många använder inte håv och jag är övertygad om att det finns en status i att inte använda håv. Inte bland alla men bland en ganska betydande del av flugfiskevärlden.

OK, jag gillar håv. Hur skall då den ideala håven se ut? Som med all annan utrustning är valet av håv kontexberoende, jag väljer en håv för båtfiske efter stor gädda och en annan för strandfiske efter kiloregnbågar i en liten skogssjö.

Slutpoängen i artikeln i Allt om flugfiske är att man skall välja en håv stor nog för en sexkilos öring. Nja, jag kan hålla med om det vid vissa fisken men när jag smyger i en liten skånsk å där den största öringen som fångats vägde tre kilo och normalstorleken ligger på 2-3 hekto så går nog den där djupa rejäla håven bort.

Hur skall då min håv se ut för mitt ”normala” öring/regnbågsfiske?. Jag vet precis hur den skall se ut; den skall ha ett så kallat ghostnet med en skaftlängd av 60 centimeter. Jag har använt många olika håvar i mina dagar, från 30 centimeter djupa metarhåvar med tremeters skaft till trähåvar med löjligt korta skaft som bara ger mig stresskänslor när jag står vid strandkanten och skall håva en regnbåge. Av de tre håvar jag har nu är den bästa en ihopfällbar med halvdjupt knutlöst trekantigt nät. Jag vill gärna använda min trähåv med ghostnet men den har så kort skaft att jag flera gånger haft svårt att håva fisk.

Ghostnet? ja, det är ett nät i siliconmaterial som har ganska grova maskar. Det finns ingenting som en krok kan fastna i och fisken skadas minimalt av nätet plus att håvnätet lär vara svårt att se i vattnet. Nackdelen med materialet är att det väger mer än ett mer traditionellt knutöst nät. Annars bara fördelar…

Varför 60 centimeter håvskaft? För att det skall vara lätt att hålla ut håven i vattnet och låta fisken glida in i nätet plus att vid strandfiske efter regnbåge kunna nå ut till vattnet utan att ligga på mage.

Gäddgreppet då? Alla som metar gädda använder enorma håvar (jag pratar sportfiskare nu) för att minimera skador på gäddorna och öka överlevnaden efter vägning och fotografering. Flugfiskare däremot använder gälgreppet som innebär att man låter handen glida in framför gälarna på gäddan och lyfta upp den med handkanten mot den hårda broskdelen i gäldelen. Risken med detta grepp är att man tvekar och därmed sticker sig på de vassa delarna av gäddan. Många har blött ymnigt efter att ha gällandat en gädda… Hur bra det är för gäddans överlevnad funderar jag ofta över.

Poängen är att jag inte är helt nöjd med marknadens håvar. Jag funderar på att förlänga min ghostnethåv med ett längre skaft eller kanske beställa en håv från en duktig håvbyggare som Ulrik Oldberg. Jag och han har haft lite kontakt om hur jag tycker min syn på håvar är. Problemet är förstås att en håv då kostar mellan 1500-2500 kronor. Kanske får det bli en femtioårspresent?

Nästa viktiga fråga -som jag lär återkomma till- är hur man bäst bär håven.

 

Gälgreppet. Foto: Christian

post-5818-1211318300

 

Mina håvar. Den stora håven till vänster är cirka 35 år gammal och har landat många sutare på 2,5 kg.

net

 

Ghostnet som jag monterar på en gammal trähåv med alldeles för kort skaft.

ghostnet

 

Numera används min gamla metarhåv för att rensa i poolen…

metehåv

Taggad , , , , ,

Ett stilla möte där ån flyter fram

En skön stämning var det vid ån i tisdags.

Medan tioåringen spelade cello i Kävlinge passade jag på att kasta med gäddspöet en kvart i Kävlingeån. Fin kväll med mycket vak och småplask i vattnet. Id så klart.

En bit nedströms ån möttes en öringfiskare med flugspö som stod utvadad i ån och en gäddmetare i en liten båt. De snackade lite om det ena och det andra. Tydligen hade han i båten tagit en gädda på 8,3 vid tidigare fiske.

Snart dags för efterleksgäddfisket med barnen.

Kävlingeån en stilla kväll

möte

Taggad , , , , , , , ,

Och vinnaren är…

I dag var stora trädgårdsåtervinningsdagen

Jag körde kanske 14 säckar samt en presenning med grejs från trädgården till Kävlinges återvinningscentral. Som alltid hade jag med mig ett spö, denna gång för att eventuellt kunna jämföra de tre ”gäddlinor” jag skrivit om tidigare. Har ju ett Guideline Epik gäddset och var inte nöjd med linan som följde med.

Stannade till vid Lödde å och drog tio kast med varje lina i tre omgångar. Ån är cirka tjugo meter bred och jag ville utröna vilken lina som kändes bäst för mig vid mitt gäddviftande. Stod som jag brukade några meter från strandkanten så kasten blev väl lite över tjugo meter när jag lade flugan strax utanför andra stranden.

Började med linan som följde med setet, den är ju märkt som en nia (men väger in enligt AFTM som en elva) och visst fungerar spö bra ihop med linan, snygga linbågar och lagom ”skjuts” i kasten. Men linan har en antydan till att korva sig och jag tycker inte den skjuter de där sista metrarna som jag vill.

Så på med Scientic Anglers Pike klass tio. Nu snackar vi, varje kast kändes en aning roligare och linan bar iväg flugan på ett trevligt sätt. Trots att linan är en klass lättare så behövde jag jobba lika mycket i varje kast och ändå sträckte gäddtafsen ut något bättre.

Sista linan var Sameos klass nio och den är ju också en ”äkta” nia. Men den var lite för lätt, jag kunde kasta till andra stranden men fick jobba mer och av någon anledning hade jag svårt att få lika tighta linbågar, antagligen för att jag fick ta i en aning mer och därmed tappade känslan i kasten.

 

Det var kul att få tillfälle att under en stunds solsken och vindstilla testa utrustning vid ”mitt” gäddvatten.

Och SA-linan är också snyggast med sin orange färg…

Grodor har börjat synas vid ån så gäddleken är väl på G. Som vanligt samlade jag ihop en påse med chipspåsar, tändare, ölburkar och annat.

Taggad , , , , , , , , , , ,

AFTM eller inte…

Detta ständiga bryderi med linors vikter och spöns klassning

Jag skrev tidigare ett uppskattat inlägg om att tafsar avviker från angiven diameter men det är ju inte det enda som inte stämmer mot tillverkarnas uppgifter.

Jag har ett billigt gäddset från Guideline, deras Epik Pike klass 9 som är sammanställt av kända fiskeprofilen Matt Hayes. Trevligt set med kraftfullt spö men som ofta är fallet med dessa billiga set är det något man sparar in på. Och ofta är det linan. Linan som följer med är inte superkul att hantera. Sträcker inte ut riktigt bra (lite ”korvig”) och jag tycker inte den ”skjuter” som jag vill.

Epikspöet men med annan rulle och lina

sameo

Så varför inte skaffa en ny lina, nu när det finns en massa reor och lagerdumpningar? Problemet är att jag är medveten om att en lina klass 9 inte alltid är klass 9.

Vad menas? Är klass 9 inte klass 9?

Så här fungerar det:

Linan är den kastvikt som gör att spöet kan kasta ut flugan. Det finns en gammal standard, AFTM, som bestämde hur mycket de första trettio foten (cirka 9,15 meter) av fluglinan skulle väga. Min klass 9-lina skall som exempel då väga cirka 15,5 gram för 9,15 meter lina. En lina klass 4 skall väga 7,7 gram för samma linlängd.

Sedan tar tillverkaren fram ett spö som de tycker lämpar sig för att kasta/fiska med den linan. Det är viktigt att notera att det är endast för linor som det finns en standard, tillverkaren kan sätta siffran 6 på spöet men spöet kan ändå uppfattas som rena rama laxspöet…

Problemet:

Många av dagens tillverkare -särskilt då de skandinaviska- följer inte AFTM. De hävdar att det beror på att man numera använder klumplinor och tanken är att man skall kasta med hela klumpen utanför toppöglan. Så även om linan är ”korrekt” klassad, de där trettio foten väger det de skall, så måste spöet vara kraftigare för att bära de där kanske 2-3 metrarna extra lina.

Det finns en logik där, att klass 6-linan är korrekt enligt AFTM men klumpen är elva meter och då måste spöet mer vara som ett klass 7 för att kastandet skall fungera bra. Men man kan skriva ”6” på spöet eftersom AFTM enbart gäller linor. Linan är en ”sexa” och eftersom spöet fungerar bra ihop med den linan så sätter tillverkaren siffran ”6” på spöet.

Men felet är att logiken haltar lite. Linorna ÄR inte alltid korrekt klassade enligt AFTM. Många linor väger för mycket för de första 9,15 metrarna. En klass 6-lina kanske väger som en klass 7-lina. Och tillverkaren tar sedan fram ett spö som kastar bra med den linans hela klump utanför toppöglan och sätter sedan ”6” på spöet. Som på mitt Loop Multi 9’6″ klass 6. Som är ett ganska kraftfullt spö… Tillverkaren Loop anger att spöet är anpassat för att bära en kastvikt på mellan 12-16 gram. Vilket enligt AFTM motsvarar klasserna mellan 7-9.

Phuu!

Jag har för övrigt vägt några olika linor senaste åren och det är inte många som väger som de skall. Jag har en klass 3-lina från stor tillverkare som väger som en klass 4. Och en klass 5-lina som väger som en klass 6. Och så vidare…

Jaja. Men hur gick det då med gäddlinorna?

Jag lånade några olika linor och jämförde med den klass 9-lina som följer med i setet. Jag vägde de första nio metrarna (alltså inte helt enligt AFTM men detta är min egen jämförelse) och kom fram till följande (alla vikter avrundade):

  • Sameo klass 9 väger 16 gram
  • Guideline Pike klass 9 väger 20 gram
  • Scientific Angler Pike klass 10 väger 18 gram

Observera att jag inte brydde mig om att väga klumparna. Ingen av linorna är kortklumplinor utan klumparna ligger på sisådär elva meter. Jag ville bara jämföra deras klassning och hur väl den stämmer.

linor

Så:

Sameo är en klass nio-lina, SA är en klass tio-lina och Guideline är en klass elva-lina. Så om jag köper en ny lina till spöet borde alltså Sameos vara bästa valet? Eftersom det är en ”äkta” nia? Nix. Guidelines spö passar bra med Guidelines lina. Så även om det skulle gå bra att kasta med Sameolinan så finns risken att jag får ta i lite extra för att få fart på linan och klara av att vända de papegojflugor som används vid gäddfisket.

Och när jag mäter spöet enligt den metod (som är rätt omtvistad) som kallas ”Common Cents” så visar den mätningen att spöet är ett lätt klass elva (ja, jag sa att man inte kan klassa eller använda AFTM för spön men det är klart att man gör det ändå).
Mätmetoden går i korthet till så här: man spänner upp spöet vågrätt och belastar spötoppen med en vikt (jag använder en påse med mynt) tills spötoppen sjunkit ned en sträcka motsvarande 1/3 av spöets längd. Sedan väger man den vikt som krävdes och med hjälp av en tabell får man fram vad det motsvarar i spöklass. Ett klass 4-spö kräver ju mindre tyngd för samma böjning än ett klass 6-spö…

Metoden är kritiserad med all rätt. Men jag har använt den många gånger och tycker den ger en fingervisning på ett spös egenskaper. Jag testade en gång ett klass 4-spö mot ett klass 6-spö som jag tyckte var märkvärdigt lika varandra. Båda mättes upp till att vara klass 5. Och praktiska kasttest i en idrottshall med samma lina visade att de bar lina på liknande sätt. Kan nämna att det inte bara var jag som kastade med spöna, ett par av sveriges duktigare kastare provade spöna med samma lina. En kommentar om klass sexspöet vara att det kändes ålderdomligt, som ett spö från åttiotalet. Bland annat hade det en del eftersvaj…

Här några mätvärden från spön jag haft möjlighet att mäta:

guideline act 4 (klass 4)            5,6

guideline fario (klass 3)             3,8

vision 3zone (klass 4)                4,3

loop yellowline (klass 4)           5,5

Vad betyder då siffrorna? Jo siffran 5,5 betyder att spöet ”är” ett klass 5. 4,3 betyder att spöet ”är” ett lätt klass 4 och 3,8 att spöet är ett tungt klass 3.

Med andra ord har jag testat två stycken klass 4 som i praktiken är ”normala” femmor och ett klass 4 som är en ”lätt” fyra. De skall alltså använda olika linor vid samma fiskesituation.

Och det lättaste spöet bör alltså kunna fungera rätt bra med en 4-lina, särskilt då med lite kortare kast och utmärkt med en 3-lina vid lite längre kast…

Men kom ihåg att detta sätt att testa väcker olika känslor och det är inte en officiell ISO-standard om vi säger så.

Många tycker det är snudd på löjligt att hålla på med siffror och mätvärden för en så poetisk syssla som flugfiske men jag gillar inte att bli negativt överraskad. Om jag någon gång köper nytt spö eller när jag skall skaffa en ny lina vill jag veta vad jag får och att det i linans fall är samma kastvikt jag hänger på mitt spö.

Nej, nu blir det film med döttrarna och jag skall drömma om årets gäddfiske. Bilden visar mig under gäddfiske i Kävlingeån

4958_91305936126_2183140_n

Taggad , , , , , , , ,

Första passet som guide

Två glada killar uppskattade min guidning

I onsdags körde jag som vanligt en av döttrarna till orkesterträning med cello. Jag passade på att låna tre böcker, handla lite mat och lägga tjugo minuter på att fiska gädda vid skjutbanan vid Furulund.

När jag parkerade bilen svängde en en annan bil med två unga mån in och vevade ned rutan. De undrade om jag visste var man kunde fiska eftersom de fått hänvisning till skjutbanan.

Visst, inga inga problem” sade jag och erbjöd mig att visa dem vägen. Vi vandrade längs åkern och jag berättade om gäddor jag fångat och ställen de borde prova. Pekade ut näckrosdungen där det alltid står en fyrakilos gädda. De undrade om jag verkligen skulle flugfiska efter gädda och jag gav dem en kort lektion om flugfiske efter andra arter än öring.

Efter femton minuters resultatlöst viftande åkte jag och hämtade dottern efter hennes cellospelning. Jag kunde inte låta bli att känna mig nöjd efter att ha varit två trevliga killar till hjälp.

Taggad , , , ,