Etikettarkiv: skåne

Första på torrt 2014

Nu är våren här, med fåglar och porlande bäckar

I helgen tog hela familjen en utflykt till ett skogsområde där det finns en mindre ström med stationär öring. I den strömmen har fiskeklubben fiskerätt på fem olika sträckor och jag passade på att ta med ett klass 4-spö och en ask flugor för att testa lite.

Barnen byggde kojor och sprang uppför och nedför bergskanterna. Med stora skratt.

De gjorde stora ögon när jag sade att vi skulle dricka vattnet från bäcken efter att ha filtrerat det med ett kolfilter. Egentligen kan man dricka vatten i fler bäckar än man tror men eftersom där finns lite gårdar i närheten så vill jag inte riskera några magar. Särskilt inte som ett av barnen skulle åka på påskläger med fritids… 🙂

 
Först pumpa genom vatten och sedan på med en Nalgeneflaska. Pumpa upp lite vatten och sedan upp med slangen och pumpa in luft med 7-8 pumpningar. Sedan i med slangen och pumpa flaskan full…

140414_001

 

Mmm, friskt och gott.

140414_002

Ett sådant här filter från MSR kan filtrera 2000 liter vatten och klarar kemikalier, bakterier och det mesta elaka som finns förutom virus. Där får man komplettera med kokning eller uv-ljus.

 

Fisket då?

Jag trivs i dessa miljöer med skog, trångt och snårigt. Fisk finns det, huvudsakligen mindre stationära men på rätt ställe döljer sig lite större rackare. Kommer testa vidare med nymfer framöver.

Denna dag var det torrfluga som gällde. Jag testade två ställen varav det på bilden nedan var det första. Vattnet är knädjupt med gott om sten och nedfallna träd. Inte helt omöjligt att kasta men man får ha koll på bakkastet…

Jag knöt på en Klinkhåmer storlek 14 i brunt och började med att kasta i området bakom den stora stenen, längs strömkanterna och framför ”utloppet” där det smalnar av. Ingenting där. Kastade sedan längre bort och som man kan se på filmen så missar jag ett hugg i området  bland några stenar. Det är lite trixigt att kasta dit men inte så värst svårt egentligen. Gäller att lägga an med lagom kraft så tafsen inte sträcker ut i sidkastet.

Egentligen hade jag tänkt använda Chernobyl Ant men valde ändå en Klinkare…

 

Komsi komsi lilla fisken…

smallstream

 

Annonser
Taggad , , , , , , , , , ,

2014 blir nymfens år

”Öringen hämtar till 80 procent sin föda under vattenytan”…

Visst har vi alla lärt oss den ramsan. Ändå fiskar de flesta av oss ofta med torrfluga som förstahandsval och vi är nog många som stått vid en sjö eller ström och i avsaknad av vak undrat var och hur vi skall fiska.

Jag tillhör dem som lärde mig flugfiska i skiftet 70/80-tal och nymffiske då var fasanstjärtnymfer á la Sawyer. Man skulle hitta en fisk som rörde sig under ytan och åt dagsländor, sedan skulle man kasta ett uppströmskast någon meter uppströms öringen så nymfen sjönk ned i nivå med fisken. När nymfen precis nådde fram skulle man med en liten spörörelse få nymfen att stiga uppåt en aning vilket resulterade i att man såg det vita i mungipan när öringen tog nymfen…

Klassisk fasanstjärtnymf bunden med koppartråd och fem strån fasanstjärtfiber

SPTN

Jo tjena…

Jag tror inte jag är ensam om att ge upp det fisket i början av flugfiskekarriären. Bara att hitta ett vatten med öring sågs som omöjligt för en grabb i Bohuslän och om man gjorde det så var det smutsbruna humusvatten där de enda vaken kom från löjor. Och det där med att kasta så att nymfen sjönk till rätt djup innan den nådde fram till den där osynliga öringen…

Och hur tusan kunde fisken se en liten storlek 14/16 nymf som gled runt i vattnet?

Det blev ett uppehåll i flugfisket på nästa trettio år (inte på grund av ångest över misslyckade nymffisken) och när jag för några år sedan tog upp flugspöet igen var det samma visa igen. Nymf var något jag knöt på för att man ”skulle” det. Lite så där på måfå och håglöst. Det handlade inte om okunskap eller att jag inte var medveten om att nymf var ett effektivt redskap i jakt på öringen. Jag törs påstå att jag redan som femtonåring kunde redogöra för nymffiskets historia och bakgrunden till såväl flymfer som varför Skues skapade en sådan storm i den brittiska flugfiskevärlden.
Och jag är nog en av få som väckt en tjejs intresse med en naturtrogen bäcksländenymf bunden med latex och färgad med tuschpennor. Va? Jo, som sexton-sjutton åring skrev jag en lite töntig naturdikt och skickade till en trevlig tjej. Jag häftade fast nymfen vid brevet. Rena rama ”Döda poeters sällskap”…
Fungerade det? Yupp.

Anledningen till att det inte var kul att fiska nymf är nog flera. Utan en mentor som kunde skola in mig till den typen av fiske så räckte inte enbart bokläsande för att få en förståelse för fisket. Och tro det eller ej, Internet fanns inte och fiskefilmer som gick att köpa handlade ofta om storfisken efter lax eller tarpon.

Klassisk bok från min tid

Sedan var ju framförallt Sawyers teknik anpassad för ett fiske i klara kalkströmmar där man faktiskt kunde se fisken röra sig och äta. Och det är med nymffiske som med allt annat, om man inte riktigt tror på det så fiskar man sämre. Och eftersom man vid varje kast undrar hur fisken skall kunna se den lilla flugan i de stora vattenmassorna så känns det mer tryggt att kasta en torrfluga mot en vakring.

Men efter att jag för några år sedan började flugfiska igen har en förändring skett. Nu har jag en annan förståelse för nymffisket och jag har också bestämt att jag 2014 skall satsa ännu mer på nymffisket.
Vad har då skett som gör att jag har den inställningen? Flera saker. För det första så kan jag mer om öringens liv, förr handlade allt om entomologi och att ”match the hatch” det vill säga välja fluga efter vilka insekter som öringen åt. Nu har jag tack vare litteratur och bra filmer mer kunskap om öringens liv under vatten och hur den äter och att den faktiskt kan urskilja en förbivirvlande nymf. Och att jag upptäckt öringfisket i Skåne (flyttade hit 1995) där jag ofta kunnat studera vatten och även se fiskar röra sig har givit mig en annan säkerhet i att det faktiskt finns fisk där ute. Samt att jag angriper det från ett annat håll, nu letar jag upp en plats där det är stor chans till fisk och kastar sedan nymfen så den passerar förbi fisken. Jag VET att den där kanten där snabbt vatten rinner förbi långsamt (med bubblor och virvlar) bör hålla fisk och får jag nymfen att glida där några gånger är sannolikheten stor för hugg.

Och det viktigaste, jag har fått fisk på nymf. Inte på fasanstjärtnymf men på haröra och flymfer. Jag har stått där i strömmen och gjort korta uppströmskast med nymf och fått fisk där teorin säger att det bör stå fisk.

Enkel harörenymf med kopparskalle

Och efter att ha fått min största ”bäcköring” i en av mina skånska strömmar (den var strax över 30 cm) på just en slankare nymf kastad i en strömkant så bestämde jag mig för att fiska mer målinriktat med nymf säsongen 2014. Just för att fånga de lite större fiskarna…

Så då måste man ju också välja vilka nymfer man skall fiska med. Och jag har gjort ett urval av nymfer jag skall binda upp ett gäng av, jag kommer förlora fler flugor under nymffiske än torrflugefiske så nu räcker det nog inte med tre av varje fluga i asken.

Och harörat är ett måste. Bunden som den på bilden ovan men lite snyggare avslut och med bortklippt tråd… Har nu en näve sådana i storlek 12, jag binder dem med lite kortare kroppar så en 12:a är lagom allmän storlek.

Och som baetisnymf blir det denna i storlek 16:

2 mm guldskalle – stjärt av fyra fibrer från rapphöna – kropp av fyra fibrer från fasanstjärt – thorax av påfågelherl – hot spot av röd bindtråd

Fler exempel på nymfer kommer framöver

Taggad , , , , , , , , ,

Att köpa fisk 1957

I en pressfotografs klippbok kan man hitta mycket intressant

Som till exempel vad priserna på fisk och annat var på marknaden 1957 i Skåne. Gädda 4 kronor 50 öre per kg.

prisfisk

Taggad , , , , , ,

Dags för en dotter i en tävling. Igen…

Flugfiskeforumet Edge har en tävling om bästa fiskebild 2013

Jag kommer inte vinna. Helt enkelt för att jag inte har någon fantastisk bild på fantastiskt fiske. Men jag deltar med glädje med en bild på min då nioåriga dotter som fiskar av en liten ”pool” med en Klinkhåmer en regnig sommarkväll 2013. Fem minuter efter bilden togs fick hon sin första skånska ”bäcköring” på fluga.

Om någon undrar varför hon står utvadad på ett ställe där många fiskar brukar stå är svaret att hon först fiskat av det området utan framgång. Min erfarenhet (baserad på alldeles för lite fiske och många misslyckade turer i srömmande vatten) är att bäst fiske har man en meter eller två uppströms en pools utlopp.

edgefototavling2013_mikaelpertmann_liten

Taggad , , , , , , , , ,

Öringlek i Skåne

Exempel på hur det kan se ut nu under november månad i öringbäckarna.

Filmat av Fiskevård NV Skåne.

Taggad , , , , , ,

Komplettering skånsk skogså

Jag fick frågan om hur stor fisken var på tidigare filmsnutt

Exakt hur stor vet jag inte men någonstans mellan 20-25 cm vilket är en ok storlek för den delen av strömmen. Jag fiskade på en sträcka som har ett vandringshinder nedströms vilket gör att öringen är stationär. Jag vet att där finns större men då blir det nog att satsa mer på nymffiske i djuphålorna.

Flugan jag använde för filmfisken var en dagsländeimitation i storlek 16. Bunden á la Marc Petitjean med kropp av en CDC-fjäder, stjärtspröt av hackelfibrer och vinge/thorax av CDC-spunnen mellan splittad bindtråd. Jag valde inte flugan av något särskilt skäl, inga kläckningar syntes och endast fjädermyggor dansade runt vattnet. Så jag tog flugan av rena känsloskäl, jag gillar den.

 

Lite om utrustning:

Jag var klädd i vadarbyxor nedrullade till midjan. Varför vadarbyxor när vattnet nästan hela tiden är lägre än knädjup? För att det är lätt att överraskas av en djuphåla som går över midjan… När jag fiskar mer kända vatten använder jag gärna vadarstövlar.

Spöet var 7′ 6″ vilket är en bra kompromiss, kort nog för att jag skall kunna kasta under trädgrenar som hänger över vattnet och lätt att hantera i snåren. Men det är ingen dum idé att ha ett 9′ som komplement, både för att kunna hålla upp linan när man fiskar över de små strömnackarna (öringen står ofta precis där strömmen ökar farten) och för att kunna kasta när vassen växer högt i kanterna. Att stå utvadad och ha högt gräs en meter över huvudet kräver en del av kastandet med ett kort spö…

Linfärg. Jag gillar gula linor, de är lätta att se mot skogen när man fiskar i solnedgång/skymning. Vita linor har inte lika bra kontrast och gröna…

Nästa gång jag fiskar i en liknande miljö kommer jag ta med stimulators och humpies. Just Humpy är en gammal favorit hos mig för den syns väl, flyter bra och gillas av fisken. Som man säger, Humpy liknar allt och inget i insektsväg. 🙂

 

Taktik

Det som är kul med att fiska dessa strömmar är att testa olika placeringar av flugan. Lägga den på en öppen yta och inte få hugg, lägga den i en skumkant och få hugg.

Taggad , ,

Mitt paradis bland träden

En timme i en skånsk skogså är bättre än mycket

Jag fick tillfälle att sticka ut torsdag kväll med mitt klass 3 Fario. Det regnade under eftermiddagen så min plan att ta med en dotter skrinlades men vid sjutiden sken solen och allt tydde på att det kunde bli kläckningar.

Vid halv nio var jag på väg mot en mindre å som hade en sträcka jag aldrig fiskat förut. En sträcka som huvudsakligen är grund (knädjup) och med skog runt sig. Där finns de stationära prickiga som vi alla gillar… Jag ville passa på att se om där fanns några djuphålor värda att testa med en nymf.

När jag parkerat bilen (körde över en bro och observerade att det var lite lågt vatten) och kommit in bland träden fick jag nästan en tår i ena ögat (kanske var det en gren?). Vattnet porlade, det var gott om sten och nedfallna grenar och flera tydliga skumlinjer* syntes på sträckan.

* En skumlinje är den sträckan där ett snabbare vatten (från en smalare del eller runt en sten) kommer ut i ett bredare och mer stilla vatten. Den kant som då skapas mellan de två vattenhastigheterna är det område där man skall lägga flugan.

Jag riggade med en foamskalbagge storlek 14 med röd CDC-vinge i änden på min Roman Mosertafs. 0,16 som spets. Efter ett dussin kast på en tiometerssträcka satt den första öringen, en liten på cirka 15 cm. Under de kommande tjugo minuterna krokade jag ett halvdussin i storlekar från 10 till 20 cm.

Det som skrämde mig var att jag halvsnubblade mig fram i ån, balansen var inte hundra vilket jag är övertygad om beror på stress. Att uppleva en avstressande miljö kan få blodtrycket att gå upp och ge tunnelseende. 😦 Särskilt när man har ont om tid.

Kastandet
Det som gjorde mig glad (ok, inte det enda jag blev glad över) var att kastandet fungerar bra. Jag är inte någon långkastare men jag upplever att det går förvånansvärt bra att kasta bland träd som ibland hänger bara en meter över vattnet. Och en kombination av överhands, roll, och snakeroll-kast täcker de flesta situationer. Naturligtvis fastnar jag lite här och där och vad jag märker är att när jag blir medveten om att jag är på väg att fastna så ändrar jag kastet och då fastnar jag naturligtvis…

Flugor
När skalbaggen blivit kletig och jag tröttnat på att inte kunna se den var det dags för en favorit, CDC&Elk i storlek 16. Och den syntes bättre och gav naturligtvis några öringar.

Avslutningsflugan för dagen blev en CDC-dun i storlek 16, den gav dagens största (25 cm) öring på en del av sträckan som var mer öppen, mer av åkermark med träd på bara ena sidan. När jag klev ut ur skogen såg jag ett vak på just den sträckan. Första vaket hittills. Sedan ett till. Jag beslutade mig för att ändra taktik och inte snubbla fram utan glida som ett andeväsen. Luftkastade ut åtta meter lina med fel hand (jag sade ju att träden växte på ena sidan men glömde nämna att de växte över ån) och såg flugan lägga sig mjukt två meter uppströms vaket.

Yupp, flugan försvann och en pigg liten fisk var missnöjd med att bli indragen mot ett monster i gummibyxor…
Nej, inget rullknarr men goa knyckar i spöet.

Nöjd packade jag ihop och begav mig till bilen. Tyvärr var hästarna ute så det blev till att glida fram längs skogsbrynet med ett öga mot de svarta hingstarna.

Nästa gång skall jag fiska lite djupare med ett haröra eller en flymf i de djupare hålorna, där står bergis större fisk.

De tre flugorna som jag använde:

flugor

En liten filmsnutt på en av fiskarna
Taggad , , , , ,

Jag hoppas fiskevårdsarbetet bär frukt

Nu har sakteliga arbetet med fiskevård i Vege å kommit i gång

Även om det fortfarande bara är på planeringsstadiet så närmar vi oss gradvis det faktiska arbetet med att skapa lekplatser och ta bort vandringshinder. Några intressanta platser har setts ut, nu gäller det bara att prioritera var arbetet skall göras och kontakta markägare och avtala med dikningsföretag och få tillstånd och organisera och… Phuii

Som en positiv markör visar jag en bild från 2011 där jag granskar en liten skånsk å (inte Vege å) som bara blir bättre för varje år. Ovanliga bäcksländor och rödlistade nattsländor har börjat synas. Ser fram emot att återvända till ån denna vår. Kanske med ett flugspö i handen?

stenar

Taggad , , , , , ,

Havsöringen – Mikael 0-0

Då vart premiären avklarad

Medan familjen såg på Ivanhoe stack jag ut en timme för att testa om öringen var hemma. Ingen fisk och inte heller någon annan fiskare (till min förvåning). En man kom förbi och undrade om jag sett hans tappade håv från hans (resultatlösa) fiske tidigare idag.

Det var fina förhållanden, en vind som grumlade vattenytan, mulet väder och inte så kallt. Men ingen fisk som sagt… Jag fiskade med en Mickey Finn med en vit gummibensräka framför.

 
Dagens flugor 
trout05
 
Solnedgången var vacker
trout02
 
Dags att gå hem
trout01
 
Nej, ingen fisk där heller
trout04
 
Men, något måste jag ju ta hem till min vackra fru
trout03
 
 
Taggad , , , , , , , , , , ,

Snart står man där vid kusten…

I år verkar förutsättningarna för havsöringspremiären ganska goda

Jag kommer inte stå utvadad tidigt den första januari, troligen blir det onsdag eftermiddag istället med en Mickey Finn på tafsen.

Här en bild från 2011 då jag fick gå på isen för att nå öppet vatten…

19357_247789371126_5807642_n

Taggad , , , , , ,