Etikettarkiv: dunkrok

Att väga fluglinan

Jag väger alla mina linor så jag vet hur de förhåller sig till AFTM-systemet. Man kan tycka att sådant är onödigt och att man inte får mer fisk av att väga sina linor men förutom att det är lite sådär småpyssligt roligt så uppskattar jag att kunna jämföra en nyköpt lina med de jag redan har.

Det är inte en hemlighet att många linor inte alltid stämmer med den linklass som står stämplad på asken, jag har skrivit om detta tidigare så nu tänker jag gå rakt på sak och berätta om hur jag gör när jag väger en lina.

Eller vänta lite, först kanske några rader om vad man skall väga och varför
Lite slarvigt brukar man säga att AFTM-systemet bygger på hur mycket de första 30 foten -9,14 meter- av en fluglina väger. Det är inte helt korrekt, man skall faktiskt räkna bort det man kallar slitdelen i början av linan, den del där man knyter in tafsen. Den brukar vara cirka en fot lång och slutar när taperingen börjar på linan, den lina jag nyligen vägde hade en slitdel som var 29 cm lång.
Tanken var att när man bytt tafs flera gånger så försvinner mer och mer av den delen så därför skall den inte räknas med när man väger linan. Eftersom jag behöver inte stå till svars inför AFTM med mina mätningar så bryr jag mig inte om det.
Men, vad kan en sådan slitdel väga är frågan? Jag kollade på en klass fyra-lina och då väger den 0,2 gram. Om man klipper av den spetsen och mäter resterande 9,14 meter, hur stor skillnad blir det då i vikt?
Motsvarande bit åt ”andra hållet” väger cirka 0,25 gram så om man bara väger de första 9,14 metrarna rakt av så blir vikten en knappt märkbar bit lägre (0,05 gram). Skillnaden är så liten -i alla fall med denna tapering- att jag väljer att inte bry mig, delvis för att jag vill ju inte klippa sönder en nyköpt lina bara för att väga den. Det blir dyrt i längden…

Vilken våg skall man använda?
Dagens digitala vågar väger väldigt exakt och stabilt. Jag har använt flera vågar genom åren då jag jobbat med fotokemi och även billiga vågar ger bra resultat. En vanlig hushållsvåg är för ”grovhuggen” för att fungera bra, den jag har hemma visar vikten i hela gram så en lina jag väger kan väga allt mellan 7,5 gram till 8,5 gram och vågen visar ändå 8 gram. Det duger inte för mer noggrant arbete men för matlagning och paket till posten är det en bra våg.

Jag har två små vågar -de kallas ibland diamantvågar- och när jag kollar så ligger de i pris mellan 100-295 kronor. Jag har använt dem i flera år och de har varit exakta och stabila i mätningarna. En av dem väger med en noggranhet av 0,01 gram och den andra med 0,1 gram. Men man måste ju så klart testa dem och jag brukar också kontrollväga varje gång jag skall väga något.

Att kontrollera vågen
Självklart är det toppen om du har tillgång till en riktigt dyr kalibrerad våg som kontrolleras och godkänns men det behövs inte. Men du måste så klart veta om din våg visar rätt varje gång du skall mäta och för det använder jag vanliga mynt. En tvåkrona skall väga 4,80 gram och en tiokrona 6,60 gram. Se till att ha fräscha och rena mynt så blir de bra som referensmått. För att kontrollera om vågen är jämn över mätområdet så väger jag ett mynt, tre mynt, tio mynt och så vidare.

Mina två vågar med en tvåkrona

Hantera linan för vägning
När jag väger en lina så gör jag det enkelt för mig. Jag mäter upp linbiten jag skall väga och gör en liten enkel knut (som jag inte drar åt hårt, jag vill ju inte skada linan).
Sedan sätter jag en liten skål på vågen och nollar vågen. Linan rullar jag ihop till en liten klump och lägger i skålen, jag låter en liten bit vara ”fri” fram till knuten så jag kan hålla linan i handen och sänka ned den i skålen. Man kan ”bunta ihop” linan med ett gummiband om man vill, bra är ju att först lägga gummibandet i skålen och nolla vågen innan man sätter gummibandet runt linan. På bilderna har jag använt tejp runt linan men det var bara för att jag ville prova hur det fungerade och vad tejpbiten egentligen väger (den vägde 0,08 gram).

Gör flera vägningar, gärna vid olika tillfällen.

Felkällor
En känslig våg är ju, just det, känslig och resultatet kan påverkas av flera saker. Att nolla vågen är viktigt och att kontrollera den med exempelvis mynt bör man göra ofta. Och som jag nämnde, att väga samma lina vid flera tillfällen.

Det spelar också roll hur man hanterar linan. Jag väger linan inklusive knuten jag slog på 9,14 meter och för att bara den biten av linan skall vägas så sänker jag ned linan tills knuten är på vågen. Om man låter linan hänga över kanten eller om man inte låter hela knuten ligga på vågen så kan det slå fel. Inte mycket, det är oftast inom toleranserna, men det är ju störigt att få olika vikter bara för att man inte är petig vid vägningen.

Korrekt vägning med hela knuten på vågen och resten i luften
Korrekt vägning med stöd ovanför
En bit av knuten hänger i luften
Linan hänger över kanten

Korta klumpar och tafsar
Men hur gör jag med linor som har korta klumpar? Enkelt, jag väger klumpen. Jag har en Loop Opti Creek med en klump på 6,5 meter och då väger jag den klumpen, inte 9,14 meter lina. Och jag har en tafs inknuten med nålknut i linan? Vad gör man då? Då ser du till att hålla upp tafsen ovanför vågen. Eller strunta i att du har en tafs och väger allt. Eller kolla vad en tafs väger. Min standardtafs på nio fot med spets av 0,20 väger cirka 0,6 gram.

Avrundning
Det var lite om hur jag väger mina linor. Om det är nödvändigt (det är det inte) får man avgöra själv. För mig känns det bra att faktiskt veta om en lina jag köpt är likadan som en tidigare eller om jag får en för tung lina.
Linan på bilderna är en perfekt klass fyra men såldes som en klass tre. Gråter jag mig till sömns för det? Känner jag mig lurad? Nej. Men jag vet att om jag är nöjd med den linan och skall köpa en ny som ersättning så är det bra att veta om den väger lika mycket.
Om jag tar den kustlina jag har -som var märkt med #6- och kastar med mitt klass sexspö -som är en kraftig sexa- så kan jag bli lite besviken när jag gör långa kast med mycket lina vid kusten. Linans 9,14 meter väger som en klass 8+ och med hela klumpen ute så kastar jag med motsvarande klass 9… Det fungerar men det kräver lite mer av mitt kastande. Istället använder jag ett spö som passar linan. Lustigt nog ett som är märkt med #6 men som egentligen är en åtta.

Här en bild på de linor jag har och vad de väger. Listan är några år gammal men de flesta linor använder jag fortfarande. Alla linor är välkända märken och inte något köpt på AliExpress.

.

Märkt , , , , ,

Vassa krokar

Inte bara kockknivar som skall vara vassa

I påskhelgen var jag och fiskade regnbåge i Gråtåsvattnet. När jag riggat färdigt upptäckte jag till min fasa (ja, det är rätt ordval) att jag inte fått med mig ett krokbryne. Nåväl, det skall väl gå bra att fiska ändå.

Nix, jag missade några bakkast och trubbade kroken en aning, som en följd av det tappade jag en regnbåge. Jag bytte fluga till en ny, oförstörd och yupp, en regnbåge upp. Slöa krokar är ofta anledningen till tappad fisk.

Jag gillar att vässa mina knivar, använder skärpstål i köket och har en Tormek våtslip för att slipa allt från yxor och saxar till stämjärn. Samma med krokarna, de kommer visserligen skarpa* från fabriken men ofta tappar de skärpa när man nymffiskar en husmask längs bottenstenarna. Så jag använder ofta ett bryne för att vässa till krokarna.

Men, finns det ett bästa bryne? Vilket bör man välja?

För mig är det enkelt, det bästa brynet jag har är ett från Orvis. lagom stort, rätt grovlek på brynet och allmänt rätt i designen.
Jag gillar också de där pennformade diamantbrynen man kan köpa på Clas Ohlson, de är perfekta för att ha i västen. Jag brukar knäcka pennan och bara ha brynet kvar. Jag gillar också mitt Ron Thompson som jag modifierat genom att ta bort pennfunktionen och skruva i en ögla jag hade i verkstaden. Riktigt bra bryne. Sitter numera på min lanyard.

Dåliga brynen har jag två. Ett från Guideline som sitter på ett sådant där multiverktyg för att knyta nålknutar och klippa tafsar. Det är som de limmat ett våtslippapper 40 på klipparen. Visst går det att vässa en krok för laxfiske men inte en kläckare storlek 16…

Jag har också en linklippare från dr Slick som är felkonstruerad. Bryndelen sitter en bit in på klipparen vilket gör det besvärligt att komma åt att vässa krokar mindre än storlek 10. Dålig design…

Några av mina brynen
brynen

* Jag har tidigare köpt krok från Kamasan i påsar om 50-pack och de är slöa från fabriken. Inga problem att vässa dem men tyvärr är kvaliteten genomgående sämre så numera blir det annan krok för mina flugor. Exempel på sådan slö krok är Kamasan K40.

Märkt , , , , , , ,

Än en gång. Många läser det jag skriver

Kul att jag än en gång får besked om att:

Skärmavbild 2014-01-13 kl. 21.06.47

Märkt , , ,

En del läser faktiskt det jag skriver

Tack alla som tar sig tid att läsa mina inlägg.

Varje läsare är viktig för mig och alla ni som tar er tid att kolla det jag skriver. Tack!

Skärmavbild 2013-11-07 kl. 19.51.26

Märkt , ,

F-Fly

Jag ger den en chans till

F-Fly har aldrig tilltalat mig. Jag vet egentligen inte varför, den är enkel, binds av CDC och är omvittnat effektiv. Trots det har alltid CDC&Elk varit mitt val för mindre nattsländor.

Men i dag, på första semesterdagen, band jag några storlek 22 för att prova under sommarens fiske. Man skall binda dem med CDC av typ 2 (se länken) men jag tycker dessa fjädrar är svåra att hitta i de flesta påsar jag köper. Men för de små duger det bra med ”vanliga” CDC-fjädrar.

Jag binder med den teknik som Oliver Edwards visar i sina filmer, det vill säga jag binder inte in två fjädrar och drar dem genom bindtrådsvarven till rätt längd. Istället måttar jag fjädrarna till lagom längd och klipper av dem vid inbindningsstället. Sedan fäster jag dem med några hårda varv. (En video kommer inom snar framtid… 🙂

Trist att se hur jag återigen misslyckas med avslutningen av flugorna vilket ger fula huvuden…

Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , ,